"Vi kan inte ha de här tvära kasten"

 
Vi kan inte ha de här tvära kastenFoto: Jonas Malmström Byggkrisen har satt sina djupa spår även i arkitektbranschen. Varslen duggar tätt men krisen ger också en chans till omdaning.
– Vi kan inte fortsätta som tidigare. Vi måste tänka om, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.


Arbetslösheten för medlemmarna i Sveriges Arkitekter låg i september totalt sett på 5,1 procent. Fördelat på 6,3 procent för bostadsritande arkitekter, 6,7 procent för inredningsarkitekter och 2,1 för landskapsarkitekter men för planeringsarkitekter låg den fortfarande på en låg nivå på endast 0,7 procent.

– Under hösten har läget blivit värre och vi ser ingen ljusning än så länge. Det är ett ganska allvarligt läge för arkitekterna. Det började bli skakigt och oroligt förra hösten och sedan dess har det bara blivit värre. Det är den högsta arbetslösheten bland alla akademikeryrken. Det finns också ett stort mörkertal, säger Tobias Olsson.

Statistiken bygger på alla som är medlemmar i Sveriges arkitekter och som är anslutna till A-kassan men det är nästan 90 procent av alla som är aktiva i branschen. Till det kommer de nyutexaminerade som inte har rätt till A-kassa.

– Här ser det bedrövligt ut men vi vet inte riktigt hur illa det är. Det finns ingen som mäter hur många nyutexaminerade som går ut i arbetslöshet. Men vi har frågad de som tagit examen de senaste tre åren och bland dem som tog examen i våras var det endast 19 procent som hittat ett jobb. Och då är det främst landskapsarkitekter. Bland bostadsritande arkitekter så har de allra flesta inte fått något jobb och så ser det ut några år tillbaka. Det är hundratals som inte hittat ett jobb som arkitekt trots utbildning, fortsätter han.

Många av de nyutexaminerade söker sig till tillfälliga yrken eller försöker vidareutbilda sig i väntan på att konjunkturen ska vända. I Danmark har man rätt till A-kassa efter avslutat utbildning. Där kan man ha lite mer is i magen men den möjligheten finns inte i Sverige.

Det nuvarande läget på arbetsmarknaden för arkitekter sticker om man ser till tiden efter millennieskiftet. Det normala är att arbetslösheten ligger på under en procent.

– Det har varit en het marknad väldigt länge. Under de senaste 20 åren har det varit en brist på arkitekter. Enligt PBL måste kommunerna ha tillgång till arkitektkompetens. Dom flesta löser det genom att anställa en arkitekt, exempelvis en stadsarkitekt eller annat. Men man kan också lösa det genom konsult, vilket en del mindre kommuner gör. Det har varit svårt att fylla efterfrågan och i det här läget är vi rädda att många ska lämna branschen.

Det är också en fördröjning i arbetslöshetsstatistiken. De som blir uppsagda nu har ofta jobbat ett tag i branschen. Innan uppsägningen kan genomföras sker en förhandling som bidrar till fördröjningen.

– Man karvar ganska långt in i företagen. Det är en fördröjningseffekt som är ganska stor. Uppsägningarna avtar inte. Det kommer bli mycket värre. Vi har inte sett ett allvarligare läge sedan 1990-talskrisen.

Värst drabbade är de bostadsritande arkitekterna och inredningsarkitekterna. För inredningsarkitekterna handlar det om en skakig fastighetsmarknad i stort med mycket hotell, restauranger och kontor.

– Så fort fastighetsmarknaden blir skakig så sjunker investeringsviljan när det gäller ombyggnationer. Nedgången kommer dubbelt olyckligt eftersom det är så nära efter pandemin. Då var det totalt stopp för allt som handlade om att mötas, resa eller arbeta på ett kontor. Efter pandemin ville alla göra om sina kontor. Då gick arbetslösheten ner för inredningsarkitekterna men nu ökar det igen.

De som klarat sig någorlunda bra i krisens spår är landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Den typiska arbetsplatsen för en planeringsarkitekt är att man jobbar på kommunerna med detaljplanearbetet och översiktsplaner. Men det finns även många som jobbar hos byggherren med att optimera byggrätten eller anskaffa mark exempelvis, eller hos konsultföretag med tidiga skeden.

– Det gemensamma för landskapsarkitekter och planeringsarkitekter är att man har en stor del av uppdrag som är upphandlade genom LOU eller att man är anställd i offentligtjänst. Man är inte lika konjunkturkänsliga.

Före semestern träffade man bostadsministern tillsammans med Innovationsföretagen. Då lämnade Sveriges Arkitekter över 15 förslag till ministern. Det var allt från långsiktiga förslag som A-kassa för nyutexaminerade till mer akuta åtgärder som en ökad offentlig investering. De ser inte nedgången nu som enbart en konjunkturdipp utan en större omställning av arkitektyrket.

– Vi har inte bara en byggkris. Vi har också en klimatkris. Bygg- och anläggningssektorn står för en stor del av utsläppen. Det handlar inte bara om att få ner utsläppen av koldioxiden utan också vårt materiella fotavtryck, resurshushållningen och den biologiska mångfalden. Det finns massor kvar att göra. Vi måste tänka om. Därför ser vi att vi är inne i en stor omställning av branschen och arkitektyrket.

Hela branschen pratar om att man vill komma bort från det linjära byggandet och införa ett mer cirkulärt förhållningssätt till material och fastigheter. Det finns en del pilotprojekt med återbrukat material men det är bara en början.

– Detaljplanerna hos kommunerna är linjära. Boverkets byggregler är också linjära. Nu gör man om reglerna men det finns inte en cirkulär tanke i de nya föreskrifterna. Om man ska jobba med återbrukat material måste detaljplanen tillåta att vi exempelvis inte riktigt vet hur tjockt det kommer vara eller vilken kulör det blir. Allt det här har man tid på sig att få rätt.

Ett annat förslag som Sveriges Arkitekter lade fram till bostadsministern var ett RITA-avdrag, där privatpersoner skulle få en möjlighet att anlita en arkitekt för att göra om sin villa eller fastighet för att få ett boende till. Som man kan hyra ut utan en ny detaljplan och samtidigt klimatsäkra sitt hem. Men den främsta åtgärden som Tobias Olsson vill att politiken ska ta tag i är att göra byggandet mindre konjunkturberoende.

– Vi kan inte ha de här tvära kasten. Men det är en mycket större fråga om bostadsförsörjningen. Vi har gått från att ha en helsubventionerad bostadsmarknad till en nollsubventionerad. Tittar vi oss runt om i Norden så är det bara vi som har ett så extremt marknadssystem. Men det håller inte i längden. Vi måste komma bort från de här svängningarna. Full gas, full broms. Det är inte effektivt, säger Tobias Olsson.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen